I ett hem med flera funktioner i samma rum är det lätt att låta vilken stol som helst duga till arbetet för dagen. Problemet är att kroppen då aldrig riktigt lär sig skillnaden mellan att sitta och koppla av och att sitta och arbeta. Genom att välja en bestämd stol som enbart används under arbetstid skapas en tydlig signal som kroppen med tiden lär sig att känna igen.
Det behöver inte vara en särskilt avancerad stol. Det viktiga är att den inte används till något annat, som att läsa en bok på kvällen eller sitta i under en paus från arbetet. När stolen bara har en funktion, blir övergången till arbetsläge lite snabbare varje gång man sätter sig.
Kroppen känner igen mönstret
Efter ett tag knyts känslan av koncentration till just den stolen, på samma sätt som vissa platser i hemmet förknippas med vila. Den kopplingen byggs upp av upprepning, inte av stolens utseende eller pris. Ju mer konsekvent stolen används enbart till arbete, desto tydligare blir signalen till kroppen.
Att resa sig från stolen vid dagens slut kan därför fungera som en liten markör för att arbetsdagen är över. Lämnar man stolen och sätter sig någon annanstans för kvällen, följer ofta en känsla av att också ha lämnat arbetet bakom sig, även om man befinner sig i samma rum som tidigare på dagen.
Har man flera stolar i hemmet kan det vara en god idé att välja en som skiljer sig lite i utseende eller känsla från de andra, så att valet blir tydligt varje gång. Även en enkel kudde som bara läggs på stolen under arbetstid kan fungera som samma sorts markör.
En stol som bara hör till arbetet är alltså inte bara en fråga om bekvämlighet. Den blir med tiden en del av den rytm som skiljer arbetsdag från fritid, vilket gör båda delarna lättare att gå in i och lämna, dag efter dag.
